Klubbhuset och hamnområdena

 

Ett antal unga segelentusiaster bildade SSB vid Albano 1898 efter några lyckade kappseglingar som Albert Andersson tagit initiativet till året innan. Platsen vid Albano drevs av handlare Månsson som försålde diverse lämpliga varor till båtägare och hyrde ut båtplatser. De blivande SSB:arna byggde gemensamt en slip på området för att kunna ta upp de större och tyngre båtarna. Efter några år skar det sig mellan Månsson och seglarna som tyckte att det började bli för dyra platshyror. Viktor Wahlström (vaktmästare i polisdomstolen) som ägde café Röda Stugan lyckades få arrendera strandremsan nedanför sitt hus. Med list och begåvning fick sedan SSB hyreskontrakt med ”Staden”. På den vägen är det! Om detta finns att läsa i SSB:s årsböcker.

 

Viktor Wahlström

 

Långt tillbaka i tiden, enligt en målning från 1700 talet, gick en träbro från Albano till berget vid Roslagstull. Vattnet gick halvvägs upp till Roslagsgatan i början på 1800-talet. Här låg tullen vid bergskanten och ovanför fanns odlingar och tobakslador vid Valhallavägen och borta vid Kräftriket. En avloppstrumma kom ut där gula tegelhuset nu står. Här stod man förr och metade tills vattnet blev för stinkande och grumligt. SSB klagade till myndigheterna om denna olägenhet och utsläppet försvann. ”Pankberget” blev sedan utgångsläge för pontoner och kajbygge. Här har vår flaggstång med den grönvita vimpeln nu vajat i över 100 år.

 

SSB riggar på i Albano omkring år 1900.

 

1906 får sällskapet sin efterlängtade egna hemmahamn nedanför Bellevueparken. Slipen som byggdes redan 1898 flyttas över från Albano och kompletteras med räls in över hamnplanen. Samma år hyr vi pontoner av Stockholms Hamnstyrelse och Victor Wahlström lyckas också senare få Piehls bryggeri att skänka oss ”Måttet” och staket och en del övriga byggnader. Under de första åren byggs en kaj mot Roslagsvägen och hamnen rymmer då 100 båtplatser.

 

”Röda stugan” omkring 1920 vid Bellevue. Viktor Wahlströms fru, Hulda, drev caférörelse från omkring 1905 och in på 30-talet. SSB:s styrelse hade här möten och ända in på 50-talet kunde SSB då och då ha träffar och filmförevisningar där. Vi minns stugan som ”Bellevue­terassen” fram till branden på 70-talet.

 

Evert Jonsson, hamnkapten. ”Kevan” kallades denne man, här i gamla Måttet 1952. Detta är en reklambild ur årsboken. Alla årsböckerna innehåller en del reklam som är värda att tittas på med dagens ögon. ”Måttet” fanns kvar fram till 1960 när det nya klubbhuset stod färdigt. Måttet tjänade som expedition och värmestuga.

 

Bakom herrarna syns stugan som kallades Måttet

 

Hamnbild från 1909

 

Sjösättning i hamnområdet i SSB. Observera gårdarna i Albano där Roslagsvägen vid den här tiden hade en något annorlunda sträckning. Stranden ner mot sjön var fortfarande allmänning och gav båtplats för många friliggare. Här tog man sig också ut på isen för att delta i hästkapplöpningarna vid Frescati. Allmännings­området försvann när man började fylla ut den nya vägsträckningen och järnvägen krävde en bro över Roslagsvägen.

 

Ungefär så här (se foton) har det sett ut i Brunnsviken från sekelskiftet fram till 1969, när sjösättning och upptagning infördes med mobilkran. Slipvagnen på räls vevades upp med wire på ett handdraget spel de första 10 åren innan vi fick ström ner till området omkring 1910. Till att börja med var det enbart likström. Arbetet med att få båten på en dragvagn och sedan vidare till slipvagnen krävde stor ansträngning. Om man därtill lägger att hamn­planen var grusad och vagnen hade järnhjul, så inser man att det tog sin tid att få båtarna i sjön. Sjösättningarna började förr en bit in i maj och de sista gick i sjön i mitten eller slutet av juni.

 

Här går Embla ner med slipen på 1910 talet.

 

 

Vådlig sjösättning omkring 1908.

 

Kryssare omkring 1910 -15.

 

Sjösättning via slipen 1938

 

Någon av våra första motorbåtar omkring 1910. Obs vägsträckningen, gårdar och fabriksbyggnader som då fanns längs Roslagsvägen förbi Albano.

 

Sjösättning nästan 100 år senare. Bakgrunden har inte ändrat sig mycket.

 

Bilden på de snällt poserande ölutkörarna och den välskötta bryggar­kampen är tagen nere i Brunnsvikens hamn omkring 1910. Notera byggnaderna i bakgrunden. Här fanns tidigare ett mastskjul och ett dansbaneskjul. På bilden ser vi det gamla ”Måttet” och bredvid ligger hamnfogdens butik. Dansbanan, som var demonterbar, användes vid höstfester, som annonserades ut i dagspressen och var mycket populära.

 

Ålkistan har fått fördjupas många gånger under årens lopp. Det omnämns i en årsbok, att sprängningar utförts i slutet på 1800-talet och 1928, för att bereda sjöfarten in till Brunnsviken bättre villkor. Senaste fördjupningen utfördes på 70-talet i samband med tunnelbanebygget, som går under Ålkistan. Nu är det väl tveksamt om det går att fördjupa ytterligare.

 

Nedan syns fler foton på Ålkistan från början av förra seklet.

 

Ålkistan omkring 1910

 

Segelbåten heter Embla men kallades ”Blaffen”.

 

Broarna öppnas.

 

Ofta drog man båtarna igenom Ålkistan.

 

 

 

Nybyggnadsskjulet (båtbyggnadsskjulet)

 

Ett eget båtbyggarskjul var efterlängtat. Det började vi förverkliga år 1935. Det var ord­förande Leonard Eriksson som fick uppdraget att på rekordtid åstadkomma ett båtbyggnads­skjul i vår hamn i Bellevue. På en månad var bygget klart med målning och allt till ett pris av ca 2 160 kr. Byggmästare Ernst Sandberg i SSB bidrog med sin kunskap och arbetskraft.

 

Skälet till att denna byggnad kom till just då var att två medlemmar ville färdigställa två stycken M 30-skrov som de ämnade beställa från varv. Beslut togs på kvartalsmötet i augusti 1935 och redan i slutet på september stod byggnaden målad och klar. Detta skjul har sedan flitigt använts av medlemmarna till att både bygga färdiga båtar och att utföra större ombyggnader och reparationer.

 

Nybyggda M 30:an ”Casanova” tagen ut ur nybyggnadsskjulet 1937.

 

Den senaste båten, som byggdes från första brädan till fullt segelklar, var en Tore Holm-ritad Clipper. Hon fick namnet Singla och seglas och vårdas numera av Anders Ridderfors på Resarö. Gunvor och Bo Ridderfors köpte ritningarna och startade byggandet den 28 september 1963. Efter drygt 2½ års ihärdigt arbete låg hon segelfärdig i Ekhagen 1966. Gunvor har dagligen fört in alla uppgifter om själva båtbygget och om livet omkring med ordinarie arbete, tre barn och båtprylar överallt i hemmet. Om detta kan vi läsa i vår klubbtidning Oss Brunnare Emellan 1985. Till att börja med cyklade de varje dag från västra änden av Solna även om vintern för att finna att det var lika kallt inne i skjulet som utanför. Vedkamin i all ära men den ska passas hela tiden. Ja ni kan nog tänka er själva. Singla är nästan 10 meter lång och 2,64 meter bred. Byggtid ca 9000 timmar och kostnaden hamnade omkring 30 000:-.

 

 

Singla sjösätts1992 och hon är lika fin som när hon var ny.

 

På senare år har skjulet förbättrats något. Isolering av tak och väggar och bättre belysning har väl hjälpt något men någon värme går knappast att tala om när temperaturen sjunker och vinden blåser in under huset.

 

I skjulet har det byggts flera mindre båtar från 1935 till 1966:

·      På 40-talet byggdes flera segelkanoter.

·      1948 byggde Anders Jackson en mälartjugofemma.

·      1949-50 byggde Sven-Erik Nordlöf en ”Olympia” jolle, senare kallad Finn-jolle.

·      1950 byggde Helge Lundgren och J.A. Rosén en Herlin­ritad Blekingeeka,

·      och samma år byggdes en mindre motorbåt i aluminium av Liljeruhm.

·      1951 byggde Sven Olsen en motorbåt efter ritning av Ruben Östling. Det var en högsjöbåt i mahogny byggd från första kölplankan.

·      Dessutom har Curt Rindström och Folke Lising byggt två E-kanoter i detta skjul.

 

 

Sjöstugan

 

Sjöstugan var SSB:s första uthamn för segelbåtar som kom till 1924. Den låg nedanför Lappkärrsberget. Bredvid låg den s.k. Benkåken som hyrdes av SS Vega. Vi hyrde träpontoner av staden och en del byggde vi själva. Hamnen fanns kvar till 1936.

 

Uthamnen vid Sjöstugan 1924

 

 

Ekhagen

 

1936 får vi hyra plats i Ekhagen för våra segelbåtar genom ordförande Einar Ahls enträgna uppvaktande av Stockholms stads markförvaltare. Det hade blivit trångt i innerhamnen några år tidigare tack vare en stark tillströmning av motorbåtar. Ålkistebron var nu inte öppningsbar längre.

 

Ekhagen 1938

 

 

Det nuvarande klubbhuset.

 

SSB:s nuvarande klubbhus upp­fördes 1957-60. 1956 inleddes förhandlingar med idrottsklubben Matteuspojkarna, som då ägde huset. Det stod då på andra sidan Brunnsviken vid Tivoliudden i Solna. Efter många om och men, med Solna stad som mellanhand, fick vi slutligen köpa huset 1957. ”Köpeskillingen” 15 000 kronor ordnade kassören Rune Lundquist genom att belåna fastigheten Getfoten. Den s.k. klubbhusfonden var ju inte mycket att komma med och finansieringen fick tas ut i form av andelsbevis bland med­lemmarna. Där var ett liv och ett kiv förstås. Men så blev det.

 

Efter vissa modifieringar och tröskande i stadsplanenämnder och allt vad det heter, så kom det stora arbetet igång under ordförande Sten Johanssons och Åge Olsens regi. Alla sektioner märktes i nummerserier, demonterades och lastades på bilar och medlemmarnas båtar, samt forslades tvärs över Brunnsviken på sommarnätterna. Högst upp på takstolar och högar med panel satt Johannes med en lykta som skulle föreställa lanterna. Det finns nog några medlemmar som kan dra sig till minnes de här äventyrliga transporterna än i dag. Andels­bevisen finns kvar i kvittoblock i våra arkiv som ett minne för fram­tiden.

 

Med hjälp av arbetsplikten och ett gäng händiga klubbmedlemmar kom alltså huset att stå färdigt till sommaren 1960 och alla pessi­mister fick återigen se, att det går att spara pengar och få något mycket fint uträttat om man bara tar i. Det är väl ingen som vill vara utan vårt klubbhus i dag.

 

På senare år har vi gjort om plan­lösningen och inrett vindsvåningen med ett rum för juniorerna och ett styrelserum med kontorsdel. Mötes­­lokalen är ofta utnyttjad för kursverksamheter både inom klubben och för våra grann­klubbars aktiviteter och möten. Den har fräschats upp och kök, pentry och garderober är till för dig och andra klubbmedlem­mar. Här kan vi värma oss, äta vår mat och umgås. Här håller vi våra möten och fester.

 

 

Mer finns att läsa i årsböckerna.

 

Nedtecknat av Christer Johansson